"Mamma, i dag gör jag inget bus!"
Nej, hon gjorde absolut inga bus i dag. Bara:
1) Kastade en näve stenar på bilen så att den blev repad
2) Ritade med kulspets på en tallrik
3) Sprang ut från trädgården ett flertal gånger ut på vägen
4) Snodde godis av Storebror som varit på kalas
Det var väl allt. Räknas väl knappt? Och hon ler och skrattar under busen och när man säger till och pratar med henne.
Trots kan te sig på så olika sätt. Aldrig haft ett barn med denna sorts trots. Utagerande trots. Jag vet ärligt inte riktigt hur hantera detta för jag är ovan vid denna sorts trots. De andra har inte detta även om de kan tappa öronen vid tillfällen.
Samtidigt beundrar jag henne för hennes spirit och "go". Tänker på speglingar. Egenskaper man uppskattar men inte har så uttalat själv som andra har, kan man beundra och/eller gilla en person för. Kanske tom ogilla om det ligger dolt inom en och man inte vill kännas vid det...?
Jag hoppas verkligen att inget jag säger till folk får dem att tro att jag vill köra över dem. Mitt rätta är inte allas rätta och alla löser allt på olika sätt...
De andras trots är jag van och inkörd vid och de är egentligen inte speciellt trotsiga, mer envisa och viljestarka på olika sätt. Men inte trotsiga. Och deras "trots" har oftast en anledning, må vara trötthet eller tristess eller whatever. Menar att trotset är mer ett uttryck för de saknar ord på vad de känner och vill...Tvillingflickans är mer "gladtrots" liksom. Men vad 17 gör man med denna sorts trots???
Måste också säga att detta är inte jämt, långt i från. Men när det väl händer är jag lite handfallen måste jag erkänna...
//manon
känner igen mig SÅ mycket. E är exakt likadan. lyssnar inte på ngn. Gör precis som hon vill trots att hon vet att hon inte får. Ritar på golv. klipper av sig håret säger med ett flin att "idag ska jag var snäll"......no kidding me....
det västa som du skriver, med den där gladtrotsen är att det ärr svårt att bli arg på dem. Alltså en unge som bara flinare och gör som hon vill är ju liksom charmigare än en som gnäller och skriker...så de komme rundan mde en del...
Jag vet! Det ÄR svårt! Och vet du, när hon kastade stenarna så snubblade hon samtidigt så hon skrapade hon knät så jag fick TRÖSTA henne när jag skulle skälla!
Ja, vad gör man med gladtrots!?!?
Hon gör också som hon vill och det lustiga är att när hon INTE vill göra bus men råkar göra det ändå, då blir hon så ledsen (tex häller ut glas av misstag), gör hon det med vilje ler och skrattar hon bara...
Precis som E! om ngt går sönder av misstag bli hon ledsen. men gör hon det med flit så flinar hon, eller ljuger. På dagis har hon berättat att det är pappa som klippt den ursnygga frisyren....
fast på dagis är hon visst ett under som aldrig busar, aldrig ljuger, aldrig slåss....der Jekyll and Mr Hyde alltså...man får ju vara glad för det lilla...hur är M på dagis?
Jodå, hon är också snäll på dagis! Följer regler och sköter sig. Det är hemma denna sida visar sig här också!!!