Arbetsbörda förr mot i dag

Åhörde/var med i ett samtal där de talade om egnahemsbyggen och hur man förr, med fler arbetstimmar, så la man ner en massa fritid på att bygga hus. Barnen fick vara med. Någons make hade som 8-åring fått cykla med tegelstenar för alla skulle vara med och hjälpa till.

SÅ i dag, vi är pressade, har arbeten, familj och allt även i dag. Men är vi mer pressade i dag mot förr? Eller handlar det om våra förväntningar av livet? Att just FRITIDEN, tiden att återkoppla, att tänka och vara eller göra vad man vill, sporta att den tiden är så viktig i dag för ens välbefinnande?

Jag vet inte. Det handlar mycket om kontroll. Varför har vi så lite kontroll över våra liv i dag? Är det för att så många av oss i dag är lönearbetare oavsett om vi är tjänstemän eller arbetare. Hade vi mer kontroll förr? Levde man mer ett med naturen då och hade en mera pragmatisk syn på allt? Jag menar i dag tror vi oss kunna betvinga så mycket...imaginär kontroll över våra liv...Blev folk utbrända förr? När blev det för mycket för folk förr med tanke på allt de gjorde?

Stötte på en gammal tant en gång då twinsen var bebbar och hon såg alla 4 barnen och började prata med mig. Berättade att i dag verkade alt så lätt, med diskmaskin, tvättmaskin och alla maskiner som förenklade livet för en barnfamilj. Berättade hur hon levde med sina 5 barn...

Åh, jag vet inte! Har vi mer krav på oss själva i dag eller är det mer krav på oss av samhället i dag?

Har man så mycket enklare liv i dag med alla moderna bekvämligheter eller äts den tidsvinsten och arbetsvinsten upp av andra krav?

//manon

Kommentarer
Postat av: Inga M

Jag tror inte att folk hade mer kontroll över sin tid förr i det gamla bondesamhället. Man var varje dag styrd av gårdens behov, mjölkning, djurskötsel, odling osv. Ingen kunde lägga sig på soffan och vänta på att någon annan skulle göra arbetsuppgifter. Med barnen sysslade man inte egentligen. De fick klara sig själva, äldre barn passade yngre. De fick vara utomhus och tidigt börja hjälpa till med arbetet. Jag tror att vi idag har helt andra krav på att ge barnen tid och att få en meningsfull fritid. Vi betraktar fritiden som en rättighet. Förr hade man ingen fritid. Det var bara arbete dygnets alla vakna timmar. Och alla hade det så, ingen ifrågasatte det.

Postat av: Annaa M

Håller med Inga där... Inte bara i det gamla bondesamhället man inte sysslade med barnen som en särskild uppgift utan långt fram i vår tid även i "de borgerliga familjen". De funderingarna du hade häromdagen t ex om restriktioner i umgänget med andra barn och krav på att ha tid för familjeumgänge varje kväll, och som förstås också blir en del av pressen, det var inget som ingick i föreställningsvärlden för t ex min syster när hon hade barn på 60-talet. Hon styrdes av rutiner och ingenting annat.

Kanske funderar du ibland Manon lite för mycket på hur allt ska fungera i stället för att låta allt rulla på? Vill inte vara pekpinnig, men...

2007-02-22 @ 21:35:56
URL: http://annaamattsson.blogg.se
Postat av: Manon

De är nog så, det är det, man var mer arbetsam förr...och den som gillade att läsa böcker var lat och improduktiv, kanske?

Annaa, klart du har rätt!

2007-02-23 @ 05:26:27
Postat av: Minks

Jag kan inte låta bli att tänka att det nog var lättare förr. Kanske inte alls sant men ändå en känsla som kommer i kroppen.
Det handlar nog absolut mest om oss kvinnor. Vi ska ha en karriär, en familj och allting ska fungera fläckfritt galant.
Det handlar om krav. Krav på oss själva.

Och om jag ska tala av egen erfarenhet så har jag absolut en jämställd man (förlåt sambo..) som både lagar mat städar hämtar barn you name it, men, den som planerar allting, i stort sätt allting, är jag!

Ibland känns det som om huvudet håller på o kokar över för allt man vill, kan, ska, måste hålla koll på!

Om vi tänker ett steg bakåt, min mamma. Hon var hemma när jag och min bror var små. Men började jobba när vi började skolan.
Tar vi två steg bakåt, till min mormor så jobbade hon aldrig utanför hemmet.

Vi förväntas klara detta, OCH ett heltidsarbete.

Frågan är vilka som bestämmer/har satt dessa förväntningar?

Nej, jag bakar inte särskilt ofta. Nej jag syr inte mina gardiner själv. Nej jag .... osv.osv.

Jag skulle kunna bubbla på en lång stund till men nä nu har jag gnällt färdigt ;)
(och sen pendlar jag dryga 2 timmar om dagen oxå, så nu fick jag det sagt oxå!)
//M

2007-02-23 @ 09:07:41
URL: http://www.minks.wordpress.com
Postat av: Hannele

Du pratar nog om tiden före tv, då hann man kanske mer?
Men det är viktigt att barnen känner sej behövda.
Våra små har varit med om att slipa väggar i sina egna rum, måla hus, i förskoleåldern. Vi har foton, de är så malliga. De var inte gamla, när de kättrade i träd med såg i handen, under tio. Idag är ungarna väldigt duktiga, kan laga både det ena och andra :)

2007-02-23 @ 10:06:53
URL: http://hannelesparadis.blogspot.com/
Postat av: Havsfrun

Jag tror att man förr i tiden slet ut sig kroppsligen.
Nu för tiden tror jag den jobbiga biten är den mentala- allt man ska hålla i huvudet. Speciellt om man har ett "tänkar-jobb" som man har svårt att släppa när man kommer hem.
Då finns risken att sömnen störs och då ballar man ur även om man har tvättmaskin, diskmaskin m m.

När man funderar över hur man vill ha det, så känner i alla fall jag, att jag funderar utifrån de förutsättningar jag har idag. Inte om jag hade levt 1850. Då fick man bara bita ihop och försöka överleva.

Sen kan jag inte låta bli att tänka på alla sjukskrivningar under 80-talet som gällde onda ryggar och framförallt kvinnor. Jobbade ett år i början av 90-talet på ortopeden där en professor "på ryggar" hävdade att de flesta hade mer ont i själen än ryggen. Jag stod på mig och sa att hur vet man vad som är hönan eller ägget? Kanske får man ont i själen efter ett tag med ont i ryggen?
Fast samtidigt kan jag nu efteråt tänka att dagens utbrändhet var kanske gårdagens ryggont?

2007-02-23 @ 10:26:40
URL: http://www.havsfrun.blogspot.com
Postat av: Manon

Så är det, det är det mentala nuförtiden...antar också det! Även om man jobbar hårt så har man tankarna fria (förr) inte i dag...

2007-02-23 @ 15:03:00

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback