Inte på topp

Fick ett mail till av halvsystern och nu känns det som att jag orkar nog inte hålla kontakt med henne. Hon beskriver allt hon gör och gjort, alla aktiviteter hon haft, hur fadern försöker ta ledigt för att vara med henne. Se julskyltning och allt.

JAG ORKAR INTE! Jag vill inte höra hur himla bra hon har det. Hur mycket han bryr sig om henne. Hur mycket fadern och styvmodern (hennes mamma)anstränger sig, hur normal uppväxt hon har.

Mig brydde sig de aldrig om. min styvmor, hennes mor, lät mig inte ens äta tillsammmans med dem för hon tålde inte se mig vid matbordet.

Varför brydde de sig aldrig om mig? Varför struntade de i allt? Varför var inte jag viktig? Det gör så ont att höra vilken otrolig skillnad det är på uppväxten. Jag var ingenting för dem. Ingenting.

Hon må vara hur oskyldig och gullig som helst men är jag helt egotrippad om jag säger, jag orkar inte. Det tar fram för mycket.

Jag vill inte älta det förflutna, jag vill lägga det bakom mig och se framåt och bry mig och stödja de som är runt mig nu. Inte dra fram gammalt. Har inte den styrkan.

//manon

Kommentarer
Postat av: Milla

Hmmm.. kan inte ens kalla mig amatörpsykolog, men av vad du skriver att döma får jag en känsla av att någon försöker döva ett dåligt samvete. Varför har din halvsyrra ett behov av att berätta om hur himla bra hon har det? Är det självmant eller kan det vara så att någon i din gamla familj vill bevisa för sig själv att hon/han inte varit en dålig förälder/styvförälder? Vet du om hon tagit kontakt med dig utan föräldrarnas vetskap? Det verkar lite märkligt att hon, när hon äntligen vågat ta kontakt vill tala om hur förbaskat bra hon har det när det väl är oundvikligt att hon vet varför du valde att lämna familjen.
Din reaktion är väl snarast helt normal. Inte fasen vill man väl höra att någon annan fått allt det man själv inte bevärdigades. Det får en ju att ifrågasätta sig själv på ett inte helt schysst sätt.

Postat av: bless

Berätta för henne att det är mer än du orkar, att höra hur bra familjen har varit mot henne, när de inte har funnits för dig. Säg åt henne att det gör ont i dig och att du inte orkar vara delaktig i befästandet av gamla roller. Vilket det är om hon äältar hur bra hon har det med familjen och du fortfarande har inte finns i familjen på ett bra sätt. Vill hon möta dig, så får hon möta dig som en människa, inte för att bekräfta sin egen status. Det kan vara svårt att vara den som blivit väl behandlad med, för hon vet inte hur hon ska förhålla sig till familjens skuld. Jag antar att eftersom hon också var ett barn så är det inte hennes skuld, det som skedde var det nu än var. Kanske behöver hon få veta det, att hon är skuldfri till föräldrarans val, men att du inte vill bli påmind om att de valde att bara ge henne sin omsorg. hur som helst behöver du inte ta emot hennes historier om hur bra allt är.

2006-12-05 @ 12:35:56
URL: http://blessathome.blogspot.com
Postat av: Manon

Ja, det är bara det att hon är 12 år nästa år i februari, jag är 25 år äldre än henne så vi har aldrig bott i hop. Sett henne en gång.

Så hon kan inte lastas för hur hon skriver. Hon vet inte bättre. Hon är ett barn. Men jag undrar vad hon vet...

Jag känner så här bara, rätt eller fel...

2006-12-05 @ 13:22:47
Postat av: Lene

Förstår att du har många känslor inom dig nu men förstå också att din halvsyster inte kanske har någon baktanke med det hon berättar om hur bra hon har det. I den åldern kan de vara så små så små. Hon kanske bara babblar på om sitt liv i sitt mejl till dig utan att tänka. Vill du veta vad din pappa och din styvmamma sagt till henne om dig och din sorti ur familjen kan du ju alltid fråga.

Åhhh så ont det måste göra i dig när du får höra sådant här.

2006-12-05 @ 23:35:37
Postat av: Manon

Lene - Lene, jag är väl medveten om det du säger om allt detta men det känns för tungt.

Fick ett nytt mail där hon skriver att hon inte är säker på om hon får ha kontakt med mig men vill gärna träffa mig.

Det gör så ont att vara en obekväm person. Jag ville bara vara älskad , de var VUXNA! Men jag var fel barn, ett styvbarn som skulle puttas ur boet och fadern har noll ansvarskänsla och är så svag.

2006-12-06 @ 05:29:02
Postat av: Lisa

Om du kan, försök att hålla någorlunda kontakt. Du behöver ju inte läsa alla mail hon skickar men det verkar som detta är viktigt för henne.

Hade jag v arit du (vilket jag aldrig kan vara, så egentligen är det inte så relevant råd) hade jag låtit henne hålla kontakten så länge och om du orkar svara lite kort, men inte klippa av henne helt.

Är hon du hennes enda syster?

2006-12-08 @ 21:59:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback