Att hantera

Jag skriver inget roligt nuförtiden. Jag känner mig oftast trött. Minns inte när jag var pigg senast. Vill bara sova. Antar att detta har mycket att göra med vintern och mörkret. Jag har alltid varit så under vintrarna. Det är som att livet slutar under flera månader. Som om man inte lever.

Sedan en annan sak. Hur viktigt är ordning? Vi är under renovering och dte är stökigt hemma, men jag försöker hålla miniminivå på städningen, hyfsat rent och undanplockat. Jag vill att äldsta dottern INTE ska dumåa sitt nattlinne mitt på vardagsrumsgolvet, eller gömma den bakom en dörr, att det inte ligger saker på matbordet som jag måste plocka undan för att få plats med frukosten på morgonen. Jackor och kängor ska vara på sin plats. Jag tjatar om detta dagligdags på min stora, 9 år om några veckor. Hon glömmer det hela tiden.

Även det där med mobiler. Jag vill INTE att hon lånar sina kompisars och ringer för jag vill inte kosta andra pengar och jag vill inte börja en vana som gör att den dagen hon har en egen mobil så ska hon låna ut sin. Det kan bli dyrt liksom...

Hur gör man? Är det viktigt med minimiordning? Hur kommer man ur tjatmorserollen?

Är så rädd för att göra samma fel som begicks mot mig.

//manon

Kommentarer
Postat av: Minks

Ja säg det, hur får man dem att koppla ur den selektiva hörseln? Jag tjatar, o tjatar, och ber snällt, och låter mindre snäll efter ett tag, när dottern trots påminnelser inte har gjort något, exempelvis hängt upp gympakläderna.
HUR får man något att fastna?
Någon skulle säkert svara, låt henne ha skrynkliga småfuktiga gympakläder en gång och sen gör hon inte om det, ja eller hur, hon är inte så noga, o skulle säkert inte ens märka nån skillnad på kläderna!

Och ja, jag tycker att minimiordning är viktigt. Lite skit i hörnen dör ingen av men ett kaos, då rymmer jag! Då mår jag så även på insidan! No good!

Så frågan är, hör det till åldern? Eller har just våra döttrar knäck i lurarna? Och vad gör man?
//M

Postat av: Christina

Ha ha! (okej - lite hånfullt skratt var det men med mkt värme) ... mina är 15 och 13. Inte biter tjat nu och inte heller har tjat gjort ngn större skillnad tidigare. Det enda (?) som har hjälpt mig är konsekvenser.
Jag vill att du hjälper mig med detta (en bra formulering istället för GÖR DET!) och du får välja om du vill göra det nu eller senare, men det ska vara gjort innan kl. xx. Om du inte gör det så ... osv.
Koppla bara en ev konsekvens direkt. Inget som barnet ska drabbas av flera dagar senare. Typ: du får inte knäppa på tv´n innan du ordnat i hallen.
Tjat hjälper aldrig. Ändå håller vi på allihopa. Vi måste ha en urstark tro på människans förmåga att ändra sig :)

2006-12-06 @ 18:23:15
URL: http://solusfemina.squarespace.com
Postat av: Annaa M

Äh, jag tror att jag varit en alldeles för dålig förebild själv. De har sett att jag inte själv tycker det är viktigt att plocka och fixa. Sen ser de inte att jag dock har en viss grundordning, nästan, utan låter skräp ligga fram och låter kaoset växa dem över öronen i sina rum. Det senare struntar jag i men det förra tycker jag ändå de skulle ha fixat vid det här laget. Jag trodde i min enfald att självbevarelsedriften skulle leda dem till viss ordning. Men nej.

2006-12-07 @ 02:28:14
URL: http://annaamattsson.blogg.se
Postat av: Pernilla

Åh ibland blir man bara så trött på sin egen röst. Vad gör man då?
Tja, jag brukar tystna mitt i en tjat-mening och då blir barnen liksom tysta och undrar vad jag skulle säga ... det brukar faktiskt funka, att dem faktiskt lyssnar bättre när man t.ex viskar istället för att skrika, tystnar mitt i en meningen eller liknande. Gör lite tvärtom vad man brukar, då blir de förvånade och undrande. Prova, vetja! *ler*

2006-12-07 @ 11:26:14
URL: http://pews72.blogspot.com/
Postat av: Inga M

Svårt med ordning. Märkligt vilka normer man egentligen har och hur de påverkar. Min uppväxtfamilj var superordentlig och det trodde jag var normalt ända upp i 30 årsåldern. Mitt dilemma var att jag inte var så ordentlig, utan tålde lite mer normalt slarv. Det svarta fåret. Ständigt förlöjligade för mitt slarv o min glömska!

När mina barn var små så krävde jag nog undanplockning i gemensamma utrymmen (tjat som universalmetod) men struntade under veckan i deras egna rum.

Varje lördag så hade vi familjestäddag. Då städade alla. Det var först gemensamma utrymmen med undanplockning dammsugning o våttorkning. Barnen fick turas om att vara städledare och tala om vad var o en av de andra skulle göra. (Jag hade en fostransbaktanke att de skulle kunna träna på att både leda arbete och bli ledda av någon annan). Därefter måste de röja var o en i sitt eget rum och städa där ordentligt. Men som sagt under veckan hade jag inga synpunkter på de egna rummen.

(På samma sätt hade vi på söndagarna barnens matlagningsdag. Inte varje söndag men ofta för de gillade det Då fick de turas om att bestämma maten helt o hållet och vara kökschef. De andra fick arbeta på order. Då fick jag inte göra nåt oavsett vad som hände.)

De hade då väldigt olika ordning, verkade vara genetiskt betingat. En hade totalt kaos, en hade alltid utspritt ett antal kreativa projekt, en hade total ordning.

Detta att låta dem träna på att leda arbete kanske var bra. Ibland mallar jag mig och tänker att det nog är därför som två av dem har arbetsledande funktioner på sina jobb och det redan från 25-årsåldern. Fast mammor ska ju inte någonsin tro att något gott är deras förtjänst så det är väl en förbjuden tanke. Det är mest när det blir fel som mammorna har varit inblandade verkar det som.

2006-12-09 @ 10:07:23
URL: http://inga,blogg.se
Postat av: Manon

Vilka bra förslag!

Är ingen pedant men vill gärna att hemmet ska ha en anstymmelse till hemtrevnad trots att allt är under renovering.

Inga - visst är det så faktiskt, att man inte kan ta åt sig äran av det som blir bra heller! Jag ska försöka få till det där samarbetet när de små blir äldre.

Just nu kan jag inte det, för den enda som skulle kunna laga mat är så mycket äldre än de andra så hon skulle skrika "ORÄTTVIST". Ja, suck det där är lite jobbigt ibland, att hon är så mycket äldre och de andra så yngre...undrar hur man löser det?

2006-12-11 @ 09:31:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback