Mammas dumma idéer
Så inspirerad av en annan mamma så skred jag till verket i går kväll efter maten. Talade om för dem att i dag ska de inte bara plocka undan efter sig utan även skölja av sina tallrikar. Kan säga att bara en blev glad. Vår kökstokiga tvillingson. Han sköljde av desto mera, vårt lilla demobarn. Han tom skrapade ur matresterna ur hon och slängde dem i avfallskorgen. Flicktvillingen skulle klättra ned med tallrik men tappade tallriken så innehållet åkte i backen och blev jätteledsen. Är inte bus menat att göra, tar hon saker allvarligt. Mellansonen sa först "nääää" och sedan suckade han djupt och uppgivet och frågade resignerat: "Mamma, vem har du pratat med?". Nej, jag avslöjar inte mina källor. Jag vårdar dem. Men de sköljde av tallrikarna alla fyra. Resignerat.
Jag har haft tanken att alla ska på sikt få laga mat en gång i veckan. Dottern har lagat mat nån gång. Inspirerad av min anonyma källa vars identitet inte ska röjas för de misstänksamma småbarnen så blev jag återinspirerad och tog upp det med Dottern igen om att hon kan laga mat åt oss en gång i veckan. Hon blev eld och lågor och valde ut måndagar och till nästa måndag en god enkel laxrätt (pasta med rökt lax). Hon kom överens med mig att hon då slipper att plocka undan sin tallrik och skölja den om hon lagar mat en dag i veckan. Problemet var bara att hon tyckte att dealen skulle vara att hon slapp det varje dag i veckan i utbyte mot en kvälls matlagning. Jag tänkte mer just den dagen...
Det var veckans uppfostringsförsök. Jag är rädd om mina anonyma källor.
Vad får era barn göra hemma?
(drömmer om att alla flitigt och utan knot hjälper till hemmavid....)
//manon
Lycka till!
Mina barn hade tänkt på att tillgodose mina behov av sysselsättning så de hade sparat all disk åt mig fredag - söndag när jag kom hem natten till måndagen. Det var väl snällt?
Nu ser här ut som fan för jag hinner inte varken städa eller diska. De städar nödtorftigt sina egna rum, jag gör det som bekant någon gång som bestraffning.
Vi kommer aldrig till något turordningssystem eller liknande, det är för sent. Men de har mångårig vana att skaffa mat själva när de är ensamma. Obs inte laga, men skaffa hem färdigrätter och sånt.
Det viktiga är som vanligt att alla hittar sätt som är bra för sin familj. Nån gammal kollega sa bara abrupt nej till allt som hade med vardagsmat att göra när hennes pojkar började gymnasiet. Nu var det slut, det var hemma två timmar tidigare än henne från jobbet, de fick fixa sin egen mat. En annan var tvungen att sluta varje dag så hon hann hem och fixa mellis åt sina gymnasiebarn, pojkar det också!
Jag skulle aldrig orkat lägga energi på att organisera upp scheman. Det gör hela mat- och hushållsgrejen ännu större och besvärligare. Jag har ju aldrig velat ha några små hjälpredor kladdande i råvarorna när de var små heller, brrr... Och tallrikar finns det aldrig någonstans att ställa undan, de står bättre där de står. Usch.
Nu glider det på undan för undan. En gör det en annan det, alla gör så lite som möjligt.
vi borde hitta en lösning med disken, jobbar på det. Det bästa är förstås att äta mindre.
Intressant att läsa! Jag när ändå en liten dröm att de ska laga mat då de blir äldre...att ha det som nån annan häromkring med tre barn och hon jobbar sent och de lagar mat för inte hinner mamman hem tills dess...blir tom över till lunchlåda åt mamman:). Duktiga barn:).
Fast, jag gillar inte hushållsarbete (men det gör väl inte du heller:)))...njae - vet inte varför jag romantiserar detta med att hjälpa till hemma, men det vore skönt...fast det jag tänkt som problem i framtiden är just turordningen...mitt i alla aktiviteter och kompisar...det blir lite bökigt ändå, men då kanske alla hjälps åt tillsammans då? Det gör den mammans barn i alla fall...och de reder ut turordningar själva om vems tur som är vems och hon lyssnar...
Nja, jag vet inte, har en dröm i alla fall....
Ja du... Jag tycker att det växlar på nåt sätt.
Själv ansvarade jag för maten en av helgdagarna när jag var barn fr 11 år ungf. Och jag tvättade alla mina kläder själv när jag var tio.
Jag har bestämt mig för att min son absolut ska få baka sitt bröd själv den dagen han är så stor att han kommer hem och äter en limpa till mellanmål. Om han då väljer att köpa en bakmaskin så ok för mig. Bara han fixar brödet själv.
Min dotter har inte så mycket att göra hemma hos mig. Men hemma hos sin pappa vet jag att hon ansvarar för att gå ut med hunden varje eftermiddag och att hon lagar pannkakor på torsdagar.
Hon har ett antal rätter som hon kan laga och det gör hon då och då.
Hemma hos mig har det mer att göra med hur jag verkar må. Om jag signalerar att jag är trött, kan de faktiskt överraska med både trerättersmiddag och meny och disk och allt.. De är faktiskt guld ofta. Och jag får alltid te på sängen när vi har helg tillsammans. Fast det kanske har att göra med att de tycker att det är så himla mysigt att ligga i sängen och småprata helgmorgnar.
Jag brukar ge dem extrapoäng (dvs extraveckopeng) om de tagit ett eget initiativ och gjort mig en stor tjänst utan att jag bett om det. Det fungerar bra.
Jag tyckte alltid lite synd om de kompisar som var tvungna att gå hem och sätta på potatis vid en viss tid. Det kändes så grått och trist och var det också.
Min mamma var en sån där som kunde bäst själv så hjälpa till var det aldrig ta om av det skälet. Här är det brist på entusiasm som är haken. Och oviljan mot inrutade scheman förstås! Den är viktig. Gissa varför jag är frilans! Jag vill inte veta vad jag ska göra nitton torsdagar framöver, jag blir alldeles sorgsen över bara tanken.
Jag började också tvätta min egen tvätt tidigt. tyckte det var en integritetsgrej. Nu säger Äldsta att hon gärna skulle göra det om vi hade tvättmaskin. Nähä! Slösa energi, få ännu mer fukt i lägenheten och hade det där hemska ljudet i tid och otid när hon får för sig att tvätta fem plagg. Never! Gillar dessutom inte den avvisande attityden mot tvättstugor.
Nynna - oj, min snart 10-åring vill tvätta kläderna själv men jag har bromsat, känns för oekonomiskt och bökigt...Det låter som att de tar en hel del egna initiativ dina barn? Att ge extra veckopeng är en bra muta...
Annaa - ja nånstans tänker jag den tanken med, så trist att tvingas hem för att laga mat, ändå romantiserar jag detta...fast jag får mittbena på kidsen när de ska plocka undan efter sig och de börjar bråka om vem som ska plocka undan vad - man suckar...hört talas om samarbete för ett gemensamt mål!? Det enda jag vet är att jag inte vill göra allt åt dem...när de kan själva...Man kanske inte ska ha schema utan mer som Nynna? mer av lust?
Jag själv tog väldigt mycket ansvar som 8 åring redan (lagade mat, diskade, städade mitt rum + kök, tog hand om familjens hund mm)och jag tycker väl inte att det var det mest ideala kanske. Ansvaret blev för stort och för tungt att bära. Fast jag hade inte mycket val.
När det gäller mina barn så tänker jag inte låta dem ta så stort ansvar så tidigt. Men ansvar får de ta, på ett annat sätt och ett mer rimligt ansvar. Just nu hinner jag inte gå in på det, för jag ska lägga lilleman. :)
Ansvar var det. Jo, dottern som är 9 år har börjat ta ansvar, fast i den mängd hon själv känner att hon hinner med. Det finns inget egentligt tvång att laga mat eller diska. VILL hon vara med och laga mat är det ok, men vill hon inte tycker jag ännu hon är för ung. Då får hon hellre koncentrera sig på skolan och de fyra läxorna hon har varje vecka samt sin ridning.
Det "obligatoriska" ansvarsområde hon har är annars att städa rummet, bädda sin säng, ställa undan disken och hjälpa till att duka. Inte så mycket ännu med andra ord. Fast ibland överraskar hon med att städa badrummet (lite lätt)eller diska eller fixa något enkelt tilltugg.
Ullis - det kanske är så man ska göra istället för fasta köksdagar. När jag tänker på hur det funkar hos trebarnsfamiljen så kan alla tre tonårsbarnen laga mat och de samsas om detta själv för mamman komemr hem så sent och det funkar bra. Dottern håller exemplarisk ordning i sitt rum utan påstötningar nånsin alls, stökar ner i andra:). Jag får nöja mig med att hon faktiskt HAR ett intresse av matlagning och valde ut maträtt att göra hon tyckte var god och inte bara suckar och kokar korv och makaroner:)). Hon KAN ju! Men inget regelbundet. Känns svårt att få det regelbundet. Trixet hos oss är att Storsyster är 5 kalenderår älder än mellanbror - det blir så olika krav hemma hos oss och därmed rop på orättvisa (tvillingsyrran behöver inte duka tex). Det går inte att komma på nåt åt ALLA barnen kan samsas om. Men det går väl att lösa på nåt sätt...
Nej, jag lugnar mig. Som sagt hon kan om hon behöver det. Om så bara koka pasta för att hon är hungrig och vi inte är hemma. Det har hon ringt och frågat om hon får. (vi lagar mat på kvällen men hon var hungrig på em).
jag har också sådan intentioner och "romantiska drömmar" som du....en var att vi skulle göra ett veckomatschema där alla fick beställa varsin rätt och sedan skulle de hjälpa till att laga maten....fast drömmen sprack redan dagen därpå när ingen orkade åka och handla....
här får de hjälpa till när de vill + att vi tvingar dem att städa sitt rum då och då under hot och mutor. De har faktiskt blivit ganska skapliga på att hålla ordning i sina rum och H lägger in sina kläder själv (för hon tycker att jag gör det så slarvigt!!!)
E hjälper gärna till med matlagning hon är nog lite lik din tvilling....H spelar mest dator för tillfället...jag tycker det går upp och ner....
annars inte mycket, de dukar inte av själva, de tar sina kläder till tvättstugan bara om man går efter och hotar dem...typ
jag tycker nog att vi borde ställa mer krav på dem och har dåligt samvete för det, känner lite som du att jag har ingen lust att serva hela familjen i tio år till....men vi orkar inte ta tag i dit, dålig disciplin....
jag tycker det är helt ok med barn som kladdar i köket...i drömmen alltså när allt är harmoniskt och det finns tid och köket är rent och vi bakar en doftande äpplekaka tillsammans....verkligheten är mer...gå nu och kolla på Bolipompa så jag får röja frukost disken så vi kan få ngn mat på det här stället...............
varför finns det inte mer barnvänliga, prisvänliga och skapligt nyttiga restauranger förresten - det skulle jag glatt utnyttja flera ggr i veckan (OT, jag vet)
Absolut Zofy!! Här älskar pojktvillingen momentet att skölja! Enligt rapport från maken så sköljer alla sina tallrikar utan större knot och pojktvillingen sköljer allt. Även tallrikarna ingen vill skölja.). Men jag är som du, massa romantiska drömmerier och sedan "jag gör det själv!"
Inte OT alls om restauranger - VILL OCKSÅ HA SÅDANA!!