Vardagsliv
Jag har svårt med att få rutiner att funka. Kanske beror det på min personlighet eller så beror det på att med 4 barn händer det alltid nåt. Antagligen båda i kombination.
Jag skulle önska att jag alltid hade maten planerad och kunde bara ta fram nåt ur kylen/frysen, men så är det inte. Inte alltid vi hinner handla för veckan. Ett tag ville jag inte det heller. Ibland tycker jag det är praktiskt, ibland inte.
Jag skulle önska mig ett välstädat och ordningssamt hem men det funkar inte heller. Efter 21 då alla sover har jag ingen större lust att städa toaletten. Eller över huvud taget städa efter 21 i ett rullande schema. Hur får man in städ på vardagar? När vi kommer hem efter dagis vill de oftast cykla ute. Jag har inte hjärta att ta in dem för att jag ska städa. Och vi behöver den stunden för att landa tillsammans.
Det bästa är att acceptera kaoset men jag kan bli galen på den ibland. Och när jag är som tröttast irriterar det mig som mest. Jag vet att det är då man borde släppa det, men så är det inte för mig!
I morse upptäckte jag att det inte finns tillräckligt med bröd så jag kunde inte äta frukost. Inte om de ska ha nån liten mellis i eftermiddag. Så min frukost i dag bestod av 3 st coca-cola och sandwich med lax, färskost och pepparrot köpt på 7-eleven. Taskig planering men väldigt god frukost. Är det nån som slarvar med maten hemma så är det jag. Resten äter sin fullkornspasta och råris, mycket kyckling. Frukt och grönsaker. Vi har 99% av tiden aldrig nån form av kex, fikabröd od hemma. Vi har knappt efterrätt nån gång. Vi äter väldigt lite sött. Utom jag då. Men jag är bara torsk på Coca-Cola och så kan det hända att jag på jobbet lever på bullar enbart vissa dagar. Jag slarvar, men jag har absolut ingen matlust.
Jag har testat lite nya rätter jag hittat på ica.se. Och barnen är så tacksamma. Äter mycket. De har väl också ledsnat på menyn som varit. Jag har själv ätit och det var helt OK men min matlust har jag tappat nånstans. Och jag har svårt att mobilisera mig för att hitta ännu fler nya maträtter. För jag har ingen matlust.
Att ha 4 barn innebär egentligen mycket planering och logistik. Mer än vad jag är kapabel till egentligen. För om jag skulle bli supermamma så skulle jag inte få göra nåt annat än planering och logistik. Men jag önskar att jag vore bättre på det! Jag försöker lära av dem som är bra på det men fixar det inte fullt ut. Så jag får utbrott på röran istället. Framför allt önskar jag att jag vore bättre på att plocka undan direkt efter mig. Är hemskt slarvig. Om det vore ordnat skulle säkert resten vara rätt lätt...?
Som sagt, jag har svårt för att få rutiner att funka.
Nu har jag fått schemat för "Ekonomiskt tänkande 5p". Typiskt humanistiskt ämne - 7 föreläsningar varav en obligatorisk. Hemtenta! Jag sa till chefen att jag inte behöver gå på så många föreläsningar, om ens några, kan läsa böckerna, är ju van vid att plugga, men han kontrade med att föreläsningarna brukar vara det roligaste ju! Så jag går nog på 2-3 st. Jobbar in den tiden sedan, före eller efter. Jag har redan nu komp att ta ut. Kikar med längtan på Idéhistorian - från antiken och framåt. Vad spännande - då har jag läst arkeolog nordisk och klassik (antiken), konst/arkitektur ända från antiken till i dag och sedan komma att läsa (förhoppningsvis) om det folk har tänkt ända från antiken! Kul! Men mossigt antar jag...att tycka det är kul...
Få rutiner att funka - jag är rastlös, har alltid tusen planer...kanske inte konstigt att jag inte lyckas...?
//manon
känner igen detta med maten. det är på ngt sätt som om att man är så stressad att man inte vet vad man är sugen på...och maten som finns i kylskåpet är så icke lockande att man struntar i den....jag brukade gilla mat....men nu är det ngt jag slänger i mig för att överleva
min frukost är pepsi max och en kycklingsmörgås från statoil samtidigt som jag tankade btw - helt ok! och ett äpple när jag vaknade...
Det låter som den matleda jag drabbats av. Jag saknar inspiration att komma på något att laga och jag saknar lust att äta upp det. :-(
Mina barn är inte så pigga på ny mat som dina och det är ännu en anledning till att jag tappat sugen att laga något kulinariskt. Det blir "det vanliga" och då tuggar de på. Trist tycker jag.
En gång i tiden så lagade jag väldigt mycket
och det med glädje. Tyckte om att äta och prova nya maträtter. Fast när det bara är maken och jag som äter (utan att kinka! ;-)) så känns det inte så roligt. Då blir det den mat som är "gångbar".
Visst ska man vara flitig med att servera barnet nya smaker och inte låta deras kinkighet styra, så säger de "som vet bäst". Fast så länge som de går på dagis och skola (som jag vet har en mycket bra mat och där äter de mycket) och äter en bra frukost hemma, så ser jag mellan fingrarna och erbjuder sådant som jag vet de gillar. Utan att värdera om jag gör rätt eller fel. Jag tänker att tids nog äter väl dem med här hemma?
Jag har ju lika många barn som du, Manon, och känner likadant när det gäller rutiner. Har i o f s accepterat att de behövs för att det ska flyta bra när barnen ska i säng eller upp och till dagis men annars...nej, jag tycker inte om rutiner och lägger hellre litet extra tid med barnen än har det perfekt städat. Trots att jag egentligen är någon som vill ha det vackert omkring mig. Jag tror att barnen får det trevligare så och jag är säker på att dina har det alldeles utmärkt bra med den sorts mamma som du är!
Ullis, Zofy - Det finns alltså flera som tappat matlusten! Vad "skönt" på nåt sätt...Jag har också alltid älskat mat och allt men nu...har ingen lust, det känns som att bestiga Mt Everest att hitta på vad man ska äta. Jag bryr mig inte liksom. Jag undrar om det inte var under twinbebistiden "störningarna" började med maten
- med tre på 20 månader blev det enbart färdigmat då de var bebbar. Fanns inte tid till annat. Jag hann inte äta på dagen före kl 13/14 så jag började äta "frukost" vid 23 på kvällen för att inte vara hungrig om morgnarna...I alla fall, då åt jag hemskt oregelbundet och konstigt och allt!
THG - skönt med flera. Känner exakt lika. Ölskar välstädat, och vackert men det bara går bort nu! Lägger också hellre tiden på barnen, dte går inte på annat sätt heller när de år 4! Och får utbrott...
Ja, du har i alla fall något att "skylla på", när du haft så många barn som dessutom varit små samtidigt!! :)Helt förståeligt om du har tappat matlusten någonstans på vägen!
Jag vet inte vad jag ska skylla på faktiskt, för egentligen vet jag inte vad som hänt. Kan också tycka det känns som något oövervinnerligt att laga mat. Helskumt eftersom jag absolut inte skulle tacka nej att gå på restaurang. (gör jag nästan aldrig) Eller låna hem Sara från "Saras kök". =)
Brukar kolla matprogram för att hoppas det ska dyka upp något som heter inspiration. Hittills jag dock tyckt att allt hon gör sig gott ut och skulle säkert passa mig...MEN gud så överambitiöst (nej, jag vet att detta handlar om mig och inte att hon är överambitiös)?! Usch, det går neråt med mig... :-D
Eller så skyller jag på det för att jag kan! Det kan vara efterkonstruktion med. Det skulle hänt ändå?
Jag älskar också restauranger och god mat men...kan det vara jäktet då? Att man hämtar och ska laga mat och man är ensam i den situationen? Att jag aldrig lagade mat om kvällarna då jag intehade barn, kände inget behov av det så nu är det liksom svårt att komma på nåt att laga varje dag...jag vet inte!
Man fyller i sig själv också:). Ska kanske konstatera bara enkelt att det ÄR så:)!
Men fortfarande är det gott då nån annan lagar som restaurang...
Tog en kopp av ungarnas välling i all hast många gånger ;)
Rutiner har jag inte haft på tjugo år... man får improvisera mycket med barn och familj, en stor fördel om man trivs med den sorters liv.
Välling har jag också smakat på! Dte är så antagligen, man får improvisera...
Hej Manon,
Med enbart två barn i familjen så tycker jag att det fungerar bra. Jag är en ordningsmänniska och föredrar att planera. Men i september blir det ett knytt till, då återstår det att se hur förändringen blir för oss.
Däremot känner jag väl igen det du beskriver om matlagning/lust. Igår var första gången på en evighet som jag gick igenom receptbanken och skrev ner ingredienser till dagens shopping. Det är ju faktiskt inte så svårt, men ändock så ...svårt. Därtill kändes det ganska roligt att handla, att veta vad ingredienserna skulle bli. Istället för att läsa "Mat, 7 dagar" på en lapp och gå mållöst i affären för att sucka över det tråkiga utbudet... Om det blir lika "hippt" nästa vecka? Tvivlar på det..
Kram
Linda
Haha, lInda - sån lapp brukar jag också ha, mat för sju dagar:). Kände mig också bra då jag kolalde upp recept faktiskt.
Sen blir det inte så, det är lätt men svårt...