I dessa juletider

I dessa juletider sänder jag en tanke till alla som i dag kämpar för att få sin högsta dröm uppfylld - de ofrivilliga barnlösa som kanske just nu fasar inför julen och alla nya bebisar och eventuella nya besked om graviditeter som lyckliga blivande föräldrar annonserar som julklapp på självaste julafton. Jag tänker på alla dem som då får ett hugg i sitt hjärta och ett med ett stelt leende gratulerar.

Jag är tacksam för att jag har de bekymmer jag har, jag må kräkas på spisen, dammsugaren och tvättmaskinen - men vad vore livet utan att jag blivit husmor Manon med ett gäng trollungar att älska? Hur skulle livet vara utan de?

Trist och tomt.

Visst, vi skulle kunna älska på köksbordet när vi ville, vi skulle kunna gå på långa promenader och ha romantiska middagar närhelst. Ha all tid för varandra. Det låter underbart när jag skriver det men...

...då skulle vi aldrig få uppleva vår äldstas envishet och spontanitet, en virvelvind som vet vad hon vill, aldrig uppleva A-s humor och viljestyrka och vackra mörka ögon, aldrig haft den enastående roliga tvillinglilltejen med järnvilja och tvillingpojkens armar runt ens hals och hans köksmani.

Tack. Tack för att jag får klaga på köket. Tack för den knappa egentiden. Tack för allt grus i hallen, leriga overaller och alla leksaker jag har äran att få snubbla över. Tack för kärleken jag har omkring mig. Alla armar runt min hals och springet av små fötter och allt skratt! Ni som donerar spermier eller ägg, jag undrar om ni vet vilken lycka ni ger? Hur tacksamma vi som tar emot är?



Vermeer



//manon

Kommentarer
Postat av: Inger

Sänder precis som du Manon ofta en tanke till den som gjort det möjligt för oss att få bli föräldrar!

Inger

2006-12-16 @ 22:11:02
Postat av: Manon

Ja, det känns viktigt, utan dem inga bran. Känner ett extra ansvar mot barnen med pga detta.

2006-12-17 @ 16:28:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback